MARKO CESAREC
NEWS
ARTICLES
WORKS
CV                                  

  Looking for the irrationality, inexplicability and mysteries in in my work. Thoughts,

  formulations that emerge, evoke comments, contradictions, opposites.

  The subatomic and the cosmic in reality, keeps everything tied together.

  The human existence becomes in the next breath a new unknown reality.

  A work that also wants to show, be tools for nature's right to exist and look for their non-

  controllable paths. Nature does not want to please, but we will always be a part of nature.

  Open a portal to another dimension to master the growing environmental threat,

  militarization, political inhumanity as rising dark clouds and shadows.

  Choosing new alternative ways of working, methods by cooperating with local,

  international artists, artists groups and curators. I want to create platforms, networks

  where thoughts, ideas can move freely as a counterweight to established institutions and

  commercial galleries.


portfolio



  Lost Days/New Days
  Högsbo Library and Axel Dahlström square
  Part of Gibca Extended
  The  exhibition features Marko Cesarec, Lars Embäck and Anne Marte Overaa.

  A feeling that we are losing time arises because we are constantly
 using the limited days of our lives. At the same time, our planet is
 threatened from a global perspective through current and upcoming
 crises. Man's biological presence on earth may become just a
 parenthesis. But today there are still opportunities for change. The
 future, which is Gibca's theme for the Biennale 2023, is dependent on
 events that have already taken place and of the current time which is
 unfolding right now.
 Author: Lars Embäck

 

 Marko Cesarec shows an installation, titled The Plant at the library. The
 name of the artwork has in the English language a double meaning,
 Plant or Factory. It has previously been shown at the Tifa Working
 Studios in Pune, India as a comment to the climate change and
 environmental destruction. The Plant is a site-specific visual work, that
 with it’s many different parts, explores the metamorphosis of nature. In a
 hidden interconnecting monumental spatiality you can if you want to,
 see the remains of a starsky. Nothing is fixed. All values can change
 places. The composition's open irregular and uncontrollable forms, with
 constantly change shape, is a protest against the ruthless exploitation of
 nature. Cesarec's artwork is also in a way contrary to the idea about the
 welfare state, as architects Sven Brolin and Jan Wallinder presented in
 their statement in the magazine Ny Tid in 1957:

"We believe that the tangible environment we live in, should be clear, factual and clean.
You should try to get away from the haphazard variation, the whimsical embroideries.
The entire new production technology points in the same direction.
Pure cultivation, the clarity, characterizes the architecture of our time”

 
 

 

  



The unpredictable timeline
Krognoshuset
2021
Lund, Sweden











Why the binary should have all the pun
TIFA working studios, Pune India
May 15 - June 3  2019

Last plant
Greenhouse effect, climate change, pollution and other environmental threats
become a part in everyone's life. This “last plant” in metamorphosis tries to start
the forces that is needed to make a change.
All the pieces of the artwork kept together with an hidden interconnecting,
monumental spatiality as repeats in the artwork, seal remains of a starsky.
Open irregular random shapes with macro and micro worlds interweave each
other. Wants too transform, in a voyage in time and space.






Art evening Lund October 20, 2018



Dangerous
factories, nuclear plants and protective zones around them in densely populated areas all over the world.

When I lived in Ystadsgatan-Lantmannagatan, Malmö in the early 1980s, I felt on several
occasions a strong caustic smell that seemed to come from the former PLM factory at
Lantmannagatan. Later came reports that the children and staff at a nursery nearby had
unexplained rashes and breathing difficulties.
My grandfather worked in a paint factory in Austria as a refugee after World War II. After
each working day, all workers got a liter of milk to drink in order to minimize the risk of lead
poisoning. In Austria, there was also a coal mine where my father worked. In a mine gallery
burned an unquenchable fire that raised the temperature in the other aisles where the work
was going on to about 40 degrees Celsius.
Perhaps others who lived and worked in industrial cities have similar experiences?

The animation shows one of the factories which handles dangerous substances in Malmo, Sweden and is one of many

which constitutes hidden threats wherever they are on earth.
It tries to hide behind enclosure, new security systems, surveillance cameras and behind other buildings.In a cityscape that
transform during all hours of the day. As a living creature which travels in time and space. Spirits and demons detaching
from the houses' shadows. The factory is an intimidating flower that slowly blossoms, withers and blooms again. We and
others who lives in these factorys closeness maybe forget their existence when everyday strive forward against the future .



Farliga fabriker, kärnkraftverk och skyddszoner runt dem i tätbefolkade områden


När jag bodde på Ystadgatan-Lantmannagatan, Malmö i början av 1980talet kände jag vid ett flertal
tillfällen en starkt frätande lukt som verkade komma från dåvarande PLM fabriken på Lantmannagatan.
Senare kom också rapporter om att barn och personal på ett dagis i närheten fick oförklarliga utslag och
andningssvårigheter.
Min farfar arbetade på en färgfabrik i Österrike som flykting efter andra världskriget. Efter varje arbetsdag
fick alla arbetare en liter mjölk att dricka för att minimera riskerna av blyförgiftning. I Österrike fanns också
en kolgruva som min far arbetade på. I en gruvgång brann en osläckbar brand som höjde temperaturen
i de andra gångarna där arbetet pågick till ca: 40 grader Celsius.
Kanske har andra som bor eller bott och arbetat i industristäder liknande erfarenheter?

Se en av de fabriker som hanterar farliga ämnen i Malmö och är en av många som utgör dolda hot
varhelst de ligger på jorden.
Den återuppstår om och om igen. Trots att den försöker gömma sig bakom stängsel, nya
säkerhetssystem, övervakningskameror och bakom andra byggnader. I ett stadslandskap som förvandlas
under dygnets alla timmar. Som en levande varelse som färdas i tid och rum. Andar och demoner lösgör
sig från husens skuggor. Som en hotfull blomma som långsamt blommar ut, vissnar och blommar igen. Vi
och andra som lever i dessa fabrikers närhet kanske glömmer bort deras existens när vardagen strävar
fram dag och natt mot framtiden.



Minne från Åke Pallarps utställning på Kognoshuset 1973
Aura 90 year, Krognoshuset
Mårtenstorget 3 Lund
July 21 - September 2nd 2018


Vid 14 års ålder såg jag en utställning med Åke Pallarps arbeten på Krognoshuset. Mötet
balanserades säkert mot mina då ständigt nya erfarenheter och utbytbara föreställningar.
Man väljer inte ut det som skapar bestående minnen. Jag kan föreställa mig min då
pågående inre kamp mellan olika idéer om konst men minnet av utställningen ligger på
ett annat djupare plan någonstans i det undermedvetna. Det är ett sådant minne som
stannar kvar vare sig man vill eller inte. Bortom värderingar som bra, dåligt, vackert och
fult. Det innefattar snarare ett tydligt visuellt avtryck. Inget finns bevarat av ett
sammanhang om vem som var där eller om det fälldes några kommentarer.
Verket ”Monument över den svenska strömmingen” minns jag tydligt. Ett utklippt foto av en
strömming fäst längst upp på en spik i sin tur fastsatt på en liten rund sten. Det känns inte
alls 70tal utan kunde lika så bra blivit till år 2018. Ett annat var en målning han hade gjort
i 14 års åldern, föreställande Kamtjatka. Att han visade denna bild reflekterade jag särskilt
över. Om det hade något samband minns jag ej men samma år målade jag några
små gouacher föreställande planeter och stjärnor. En av bilderna gjordes som en
stjärnhimmel i samma storlek som det lilla sökarfönstret i en trasig rörradio min mormor
hade gett mig som leksak. Jag tog ut det inre och apterade den innanför fönstret.
Radioskalet är för länge sedan försvunnet men den lilla gouachen finns kvar och har blivit
utgångspunkten för ett nytt verk jag arbetar med. Det har visats på en utställning och
workshop i Paldiski, Estland. Vissa delar kommenterar spänningar under det kalla kriget och den
 i området militära upprustningen. I den senaste versionen visad i somras på jubileumsutställningen
 Aura 90, tillkommer nya delar som förhåller sig till minnet av Åke Pallarps utställning.

På vernissagekortet från 1973 finns en målning föreställande Lim Johan. En av hans
passioner var att odla fikonträd. En dag hade en elak person lagt salt i alla krukor och
plantorna svartnade och vissnade ner. Fikonlövet är en påminnelse om alla de utstötta,
avvikande, utsatta, annorlunda, flyktingar, konstnärer och drömmare som Lim Johan, som
inte ansågs eller anses passa in i en trångsynt omgivning i det svenska samhället eller
andra platser runt om i världen.






Unfinished irregularities
F(X), X = EXERTION
Opening 5 October - 7 pm 2017
Centro Cultural de Cali
Colombia

A work that is constantly being reworked, which does not have a beginning or end, away
from linear patterns, and predictions. Searching in nature's open irregular forms, want to
become one with the organic growth, and affirm it uncontrollable. Trying to get one
regeneration to repeat without goal and meaning. Total humility for the realities of
coincidence. A struggle to keep and restore presence. Reflect yourself in nature. An
affirmative of the irrational. An anti materialistic projekt and a protest against the
inhumane control of everything.
                                                                                                                                                                                                                                                        
            




Apocalypse now
Open Air Artist Workshop on Pakri Peninsula, Paldinski Estonia 4th August - 11th
August 2017

Universe
Open Air Artist Workshop on Pakri Peninsula, Paldinski Estonia 4th August - 11th August 2017
The artwork is supposed to be a starry sky which erodes out of
the residues of what remains of the former Soviet military base.
The idea is to assume the history of the site, geographical location, the unpleasant awakening
from detente after the end of the Cold War to the current situation.
During the work process, it is an endeavor that the work is integrated with its environments and
readmitted. Visually it can resemble a medieval depiction of a starry sky and with elements of
undefined threatening symbolic elements. I want to seek the universal similarities beyond armed
conflicts, nationality, ethnic origin, religion and cultural differences. The human existence in the
cosmos. Universe as everything's place with macro and micro worlds interweave each other.

Verket är tänkt att bli en stjärnhimmel som eroderar fram ur resterna
av det som återstår av den förre detta sovjetiska militärbasen.
Meningen är att utgå ifrån platsens historia, geografiska läge, det obehagliga uppvaknandet från
avspänningen efter det kalla krigets slut till dagens situation. Under arbetsprocessen är det en
strävan att verket blir integrerat med dess omgivning och återtas. Visuellt kan den likna en
medeltida skildring av en stjärnhimmel och med inslag av odefinierade hotfulla symboliska
element. Jag vill söka de universella likheterna bortom väpnade konflikter, nationalitet, etniskt
ursprung, religion och kulturella skillnader. Den mänskliga existensen i kosmos. Universum som
alltings plats med makro och mikro världar invävda i varandra.    



Galleri PS 8-23 april 2017

Blomman ett antimaterialistiskt projekt som vill bejaka det irrationella och mystiken i den
mänskliga existensen.
Med influenser från bland annat Leonardo da Vincis naturstudier (teckningar). En
 på Turners förhållande till Goethes färglära. Ett objekt som vill växa upp ur
slumpens oförutsägbarhet.
Den försöker få ett ljus att sväva.






Dold konst - Hidden Art


Slottsparken & Kungsparken 13 Juni - 13 September

Invigning vid stora dammen i Slottsparken
Malmö ljudpark spelar kl 13 sedan läser Abdirisak Shukri sina dikter.
http://doldkonst.blogspot.se

En reflektion över naturens former, tiden, ljuset och existensen.

Formen som bildas är nästan en hyperbolisk paraboloid, vanligast förekommande formen i naturen.
Den försöker få ett ljus att sväva. En tanke som växer fram i sin omgivning och vill komma bort från det litterära
romantiserandet av naturen och istället låta ljuset blotta den tekniska inneboende poesin i naturens former.



 
Recension, Galerie Rosemarie Malmö Sweden 2003







 

Recension, Stora galleriet, Konstnörshuset Stockholm, Sweden 1999








Recension, Lunds konsthall, lund sweden 1998










Recension, Galleri Bengt Adlers, Malmö Sweden 1993